Jag har inte många traumatiska barndomsminnen… Ingen kunde önska sig en mer harmonisk uppväxt än den jag har fått, och bara jag blir hälften så bra en förälder som mina har varit, vill det vara fantastiskt. Tack!
Men tiden som tonåring är ju inte alltid så lätt. Unga kvinnor kan vara otroligt känsliga för dömmande blickar, kommentarer liksom avsaknaden av kommentarer. Jag minns så väl en helt speciell episod. Det var en eftermiddag efter sista lektionen i 7Bs klassrum. Tjejgänget satt och fnittrade och lekte dagens larviga (men samtidigt dödligt seriösa) lek – “Om jag var ett djur, vilket skulle jag vara?” Kanske en katt eller en panter? Eller kanske en panda – dom som är så söta…. Plötsligt kommer vår lärare förbi “vill inte magistern gissa?” frågar lilla Maria 13 år “om jag var ett djur, vad tror du jag skulle vara?” Han ger ifrån sig ett hmmm… kliar sig lite på hakan och så igen ett hmmm… (forväntningarna stiger) “Jag tror att du skulle vara en Gnu”.
EN GNU!? Kan ett djur vara mer osexigt och ointressant? Allt jag kunde tänka på var ett gammal avsnitt av Mitt i naturen, där en flock gnuer blir jagade av rovdjur och flyr i panik över floden, kors och tvärs som yra höns. Egentligen ett rätt sorgligt avsnitt, men allt jag kunde fokusera på var att jag kom ihåg dom som en korsning mellan ren och ko, med massiv skäggväxt… Suck vad livet kan vara hårt ibland!
Så det var därför jag idag, 24 år gammal och med en hel massa sund självironi, inte kunde låta bli att skratta när jag hittade bilden med PinGnuinen. Pingvinen och gnuen, mina två smeknamn i perfekt symbios! Och så passade bilden ju också till ämnet jag från början hade tänkt att skriva om – dagens löptävling :-)
Kl 14:00 idag, söndag d. 11 maj, stod jag och tre arbetskamrater på startlinjen till IFORM’s kvindeløb på Frederiksberg. En rigtigt kul grej att göra tillsammans med vänner, familj eller arbetskamrater. Hela 8000 förväntningsfulla kvinnor hade samlats i startområdet på Pile allé denna solskenssöndag, för att kämpa sig sig genom de 5 eller 10 km uppför Valby bakke runtom Frederiksbergs Have och vidare ner längs med Gammel Kongevej.
COPSAC-pigerne som vi kallade oss, var alla glada och nöjda efter ett väl genomfört lopp. Jag sprang 10 km imens resten av gruppen nöjde sig med 5 km. Solen sken, humöret var högt och jag passerade mållinjen imens det spelades Gyllene Tiders sommartider i högtalarna… med andra ord en skön avslutning på en i övrigt “über nice” helg!
Du er alt for beskeden, Pingvin. 10 km. på 46min og 14 sek? Du må have været den hurtigste gnu op af Valby Bakke, det kan der næppe herske tvivl om.
I hvert fald markant hurtigere end ham hvalrossen, der samtidig gungrede ynkværdigt rundt i Emdrup og omegn :)
Hvalros?
Du er intet andet end en vaskeægte blåhval…kraftigere motor er ikke til at finde i verdenshavet ;-)
Det skal siges at blåhvaler altid har fascineret mig… gamle som havet selv, og sikkert også lige så kloge :-)
“Blåvalen, Balaenoptera musculus, är det största nu levande djuret. Så vitt man vet har det aldrig någonsin funnits något större djur på jorden. Det största kända exemplaret var en hona på 27,6 meter och vägde 187 ton som fångades av den sovjetiska valfångaflottan år 1947. Som jämförelse väger en afrikansk elefant knappt 6 ton i snitt och den största dinosaurien som har levt var Puertasaurus som beräknades väga ungefär 110 ton. Vissa sporadiska fynd indikerar dock att de allra största dinosaurierna kanske matchade eller till och med överträffade blåvalens vikt, men säkra fynd av så stora djur saknas ännu.”
Det er godt nok sejt! Hvad skulle PinGNUinen ikke give for at hedde musculus i efternavn…
Du kan sige lige hvad du vil. Der er lukket for det varme vand ovenpå den underlødige kommentar, unge dame!